icon

Fiske i Klarälven

Att fiska under sin timmerflottfärd eller kanottur uppskattas av många. Att dra upp en harr och halstra över glöden är en riktig lyxmåltid i det fria! Det är ju inte säkert att det fastnar någon harr på kroken, men möjligheten finns. Störst chans att få fisk är givetvis om man utöver rätt redskap och bete även vet var och när fiskar är på jakt efter föda.

Gädd-, abborr- och harrfiske

Fiskarter som finns i Klarälven är bland annat; Abborre, Gädda, Harr men det finns även Öring och Lax.

Harren, som är en väldigt god matfisk och bör tillagas direkt efter fångst, står ofta i bakvatten där den i skydd från den starkare strömmen jagar insekter. Det populäraste och mest effektiva sättet att ska harr är med fluga, men den nappar också på mask och spinnare. Harr som är <30 cm och >45 cm ska återsättas i vattnet!

Gäddan som oftast står och lurar på sitt byte inåt land bland växtlighet, men även kan fångas på djupare vatten, nappar bäst tidig morgon eller tidig kväll. Till gädda kan man använda exempelvis spinnare, skeddrag eller wobbler.

Abborre är en god matfisk och en av de mer lättfångade beroende på att den är ganska aggressiv och hugger snabbt. Den är aktiv efter föda under hela dagen, men det bästa sket sker på morgonen eller när solen står lågt. Mete fungerar utmärkt men för en bättre chans på de större fiskarna är kastspö med spinnare ett bättre val.

Det behöver dock inte vara så komplicerat. Även de enklaste redskap bjuder på spänning och avkoppling och är en trevlig syssla under timmerflottfärden eller kanotturen. Tänk på att fiskekort krävs. Dessa finns att köpa i Gunnerud. Vi säljer även enklare fiskeredskap som metspö (dock ej bete). Är du mer seriös i ditt fiske, tar du med din egen utrustning.

 

Mer om olika fiskar i Klarälven

Abborre

Abborre (Perca Fluviatilis) är en av våra vanligaste söt- och bräckvattenfiskar. Vanligtvis blir abborren 20-40 cm lång. Honan kan bli ca 50 centimeter och väga över 3 kg. Hanen väger sällan över ett halvt kg. Det svenska rekordet är 3,15 kg och individer på 26 år har påträffats.

Det är lätt att känna igen abborren på tvärränderna över kroppen och de röda fenorna. På ryggen har abborren två fenor varav den främsta är taggig. De har även ett par bröst- och bukfenor samt taggig analfena. Under sina två första levnadsår äter abborren huvudsakligen plankton. När abborren är runt 11-12 cm börjar den också äta bottendjur som mygglarver, vattengråsuggor, märlor och kräftungar. Från 16-17 cm börjar Abborren jaga fisk och är mycket rovgirig.

Gädda

Gädda (Esox lucius) är vår största sötvattensfisk och kan väga upp emot 20 kg. Bara honorna blir riktigt stora, gäddhanarna blir mycket sällan över 5 kg. Den äldsta fångade gäddan i Sverige var 16 år.

Gäddan har en långsträckt, spolformad kropp. Huvudet är stort och nosen uppifrån tillplattad. Gapet är mycket stort. Ryggen är ofta mörk. Sidorna är något ljusare och i olika mån gulstrimmiga, buken blekt gul. Fenorna är grönaktiga.

Gäddan förekommer allmänt i sjöar över hela landet med undantag för högt belägna fjällvatten. Den förekommer också i rinnande vatten, men föredrar då de lugnare partierna. Gäddan är rovfisk redan från det första levnadsåret och äter alla slags fiskar, även sin egen art, och stora bottendjur. Den kan också fånga grodor och fågelungar.

Harr

Harr (Thymallus thymallus) är huvudsakligen en nordlig art men finns även söderut, som i Klarälvens vattensystem. Harren lever i kalla, klara och syrerika älvar samt strömmar och sjöar men även i brackvatten.

Arten känns lätt igen på den mycket stora ryggfenan. Harren kan bli 60 cm med en maxvikt på 3,5 kg. Vanligen stöter man dock på bestånd där de största individerna är upp till 40–50 cm. Fisketrycket på harr är ofta stort och endast få stora individer brukar därför förekomma.

Födan utgörs av insekter, som den fångar vid ytan, kräftdjur och fiskar. Leken sker på grunt vatten i bäckar, åar och älvar tidigt om våren. Harren är en ganska stationär art, vilket innebär att den inte förflyttar sig några längre sträckor.

Som kuriosa kan nämnas att dess vetenskapliga namn Thymallus thymallus härrör från ett av dess speciella kännetecken – en svag doft av timjan. Doften försvinner dock snabbt sedan fisken dött.

Öring

Öring (Salmo trutta) finns i hela Sverige och lever både i hav, insjöar och vattendrag. Den lever ensam och är rätt skygg. Öringen uppträder i flera olika former som kan se väldigt olika ut.

Alla öringar föds i rinnande vatten och medan den s.k. bäcköringen tillbringar hela sitt liv i samma vattendrag, vandrar insjööring och havsöring iväg till sjöar eller hav för att växa sig stora. Oavsett benämningen är alla av samma art. Klarälvsöringen vandrar till Vänern då de är mellan ett till fem år (10-25 cm). Där stannar de mellan ett halvt till tre år innan de vandrar tillbaka för att leka. Vandringen börjar i slutet av april och leken sker i oktober.

Precis som för laxen är vattenkraftverken i Klarälven ett vandringshinder för öringen. Idag sker fångst innan första dammen i Deje och upptransport förbi de följande kraftstationerna, där fisken släpps ut i Klarälven uppströms Edsforsens kraftverk (s.k. trap&transport). Den återutsatta fisken vandrar sedan själv de återstående ca 10 milen till forssträckorna mellan Höljes och Vingängsjön som är det enda återstående lek- och uppväxtområdet för Klarälvsöringen.

Inom de fiskevårdsområden i Klarälven som våra aktiviteter genomförs ska all fångad öring återsättas i vattnet!

Lax

Lax (Salmo salar) finns i vissa vattendrag samt i hav som omger Sverige. Sötvattenlevande bestånd av lax förekommer i Vänern,  som har kvar två ursprungliga stammar av vildfödd lax: Gullspångslax och Klarälvslax. De lever hela sitt liv i sötvatten och vandrar inte ut till havet. Sådana laxstammar är mycket sällsynta vilket gör att de två vi har i Vänern har ett mycket högt bevarandevärde.

Lax är en utpräglad vandringsfisk. Efter att ha kläckts i rinnande vatten stannar laxungarna, som då kallas stirr, kvar i älven i tre år innan de vandrar nedströms (då kallas de smolt). Efter upp till fyra år i Vänern återvänder den könsmogna laxen i oktober-november till sin hemälv för lek i strömmande vatten över grus- och stenbottnar. Den befruktade rommen, som kläcks tidigt nästkommande vår, läggs i gropar som täcks över med grus.

Dagens klarälvslax är relativt liten, i genomsnitt 3,1 kg och med största vikt runt 5 kg. Den vuxna laxen är silverglänsande med blågröna toner och små svarta fläckar ovan sidlinjen. Under älvstadiet äter laxungen i huvudsak insektslarver, insekter och kräftdjur. Den vuxna laxens huvudföda utgörs av större kräftdjur och småfisk. Under lekvandringen uppströms äter laxen vanligtvis inget.

Precis som öring har även lax minskat starkt i antal och medelvikt på grund av dammbyggnationer och vattenkraftutvinning som är ett hinder för vandringen. Idag sker fångst och uppstransport från Deje till uppströms Edsforsens kraftverk (så kallad trap&transport). Som kompensation för vattenkraftverkens negativa effekt på laxbeståndet utplanteras även odlade laxsmolt.  Inom de fiskevårdsområden i Klarälven som våra aktiviteter genomförs ska all fångad lax återsättas i vattnet!