Ack Värmeland, du sköna…
Varför just Värmland? Det är en fråga man kanske ställer sig, men Värmland har det där lilla extra samlat på ett förhållandevis litet område. I söder breder Vänern, Sveriges största sjö, ut sig. I öster vittnar de järnrika markerna om en lång industrihistoria. I väster var gränslandet mellan Sverige och Norge, Finnskogen, platsen för finska nybyggare. I norr finns de högsta bergen med milsvid utsikt. En spännande dalgång med den unika Klarälven löper genom hela landskapet och delar det i två delar.
Låt oss nu med värmlandsvisans hjälp, ”Värmlands nationalsång”, lära känna Värmland lite närmare – Värmland har en unik charm som få kan motstå.
”Ack, Värmeland, du sköna, du härliga land,
du krona bland Svea rikes länder!
Och komme jag än mitt i det förlovade land,
till Värmland jag ändå återvänder…
Värmland har förmodligen fått sitt namn efter sjön Värmeln och älven Värmla (idag Borgviksälven) som rinner ut i Vänern vid Grums. Sjöar finns det gott om i Värmland, mer än 10.000 som tillsammans med andra vattendrag täcker nästan 20% av ytan.
Värmland är kanske mest känt för sin vackra natur, men också för de världsberömda författare, uppfinnare, musiker och konstnärer som har verkat och verkar här.
I Värmland bor strax under 300.000 personer, med en genomsnittlig befolkningstäthet på mindre än 18 invånare per km2. (Motsvarande siffra i Nederländerna är 520 pers/km2.) Befolkningen i Värmland är dock ojämnt fördelad över länet. Karlstad kommun står för ungefär en tredjedel av invånarna, medan de nordliga kommunerna, såsom Torsby och Hagfors, har sett en stadig befolkningsminskning under flera år. Just denna avfolkning var en av anledningarna till att Vildmark i Värmland grundades 1980, med syfte att locka fler människor till området genom naturturism och upplevelser i vildmarken. (Se Vildmark i Värmlands historia.)
En betydelsefull historiskt befolkningsgrupp var skogsfinnarna. Under slutet av 1500- och början på 1600-talet flyttade många finnar, särskilt från Savolax, västerut. En stor del slog sig ner i nordvästra Värmland, där deras arv fortfarande är tydligt. Detta märks bland annat i finska orts- och släktnamn samt i den traditionella finska byggnadskulturen och gårdsmiljöerna.
… Ja, där vill jag leva, ja, där vill jag dö.
Om en gång ifrån Värmland jag tager mig en mö,
så vet jag att aldrig jag mig ångrar…
Själva sången är djupt rotad i den folkliga traditionen och kulturen i Värmland. Den har sjungits i generationer och blivit en symbol för kärleken till landskapet och dess människor. I Värmland har traditionen alltid varit viktig. Det märks bl. a. genom Värmlands många hembygdsgårdar som fungerar som en bro mellan det förflutna och nutiden. De hjälper oss att bevara och föra vidare det lokal kulturarvet och historien genom olika aktiviteter. På flera av dessa hembygdsgårdar kan man sommartid också smaka på landskapsrätten; nävgröt. En maträtt som skogsfinnarna tog med sig och som tillagas med rostad och malen havre. Detta skrädmjöl är än idag en ingrediens i många värmländska matrecept.
Även kulturen har alltid funnits som en byggsten i det värmländska landskapet. Utöver ett stort antal små och stora gallerier, museer, scener, ateljéer och liknande har även flera kända personer en koppling till Värmland. Selma Lagerlöf från Mårbacka söder om Sunne var 1909 första kvinna och första svensk som tilldelades Nobelpriset i litteratur. Författaren och poeten Gustaf Fröding, där många av hans dikter har tonsatts och blivit mer kända genom musiken. Inom samma gebit återfinns också diktaren Nils Ferlin samt författaren, poeten och tonsättaren Erik Gustaf Geijer. Även sångerskan Monica Zetterlund, författaren Göran Tunström, sångerskan och skådespelaren Zarah Leander, konstnären samt författaren Lars Lerin har sina rötter i Värmland – för att nämna några exempel från det värmländska kulturlivet
… I Värmeland – ja där vill jag bygga och bo,
med enklaste lycka förnöjder…
För att vi ska kunna bygga och bo på ett ställe, gäller det att vi kan försörja oss på något sätt. Inom turismen som är en relativt ny näring i Värmland har det byggts mycket under senare delen av 1900-talet och fram till idag. Det finns både klassisk vinter- och sommarturism i Värmland. Antalet registrerade gästnätter/invånare ligger tydligt över rikets genomsnitt och har gjort så i många år. Till Värmland lockas både svenska turister och människor från andra länder.
Men flest arbetstillfällen i Värmland skapas ännu inom industri, handel, bygg, utbildning, vård och omsorg mm. Några stora industriföretag, är t ex Uddeholm som tillverkar verktygsstål för industriverktyg, Valmet i Karlstad som bl.a gör anläggningar för tillverkning av pappersmassa, Outokumpu i Degerfors som tillverkar rostfritt stål, Wasa Knäckebröd som har sin största produktion i Filipstad, tillverkaren av förpackningsmaterial Billerud i Grums, kaffeproducenten Löfbergs i Karlstad och Stora Enso som tillverkar olika produkter av trä som papper, kartong etc. på Hammarö, i Sunne finns Tetrapak som gör förpackningar för livsmedel.
När Tetrapaks ledning funderade över valet av etableringsort, reste de runt i Värmland. Vice VD:n lär då ha sagt: ” Titta ut över Fryken, så förstår ni vad jag menar när jag säger att Sunne är perfekt för vår etablering.”
Den värmländska naturen är en av de viktigaste anledningarna för många, oavsett bransch! Låt oss ta hand om den på ett bra sätt så kommande generationer också kan få njuta av ”vackerheta”. Värmland har, som sagt, en unik charm som få kan motstå!
… Dess dalar och skog ge mig tystnadens ro,
och luften är frisk på dess höjder.
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång –
vid den vill jag somna så stilla en gång
och vila i värmländska jorden.”
Skogsstjärnan är Värmlands landskapsblomma och länet kunde inte ha hittat en bättre växt för den rollen med tanke på dess namn. 83% av landarealen i Värmland är täckt av skog (i Sverige 68%). Totalt finns det 238 naturreservat i länet som bjuder på olika typer av naturupplevelser.
Ett nät av oräkneliga kilometrar cykelleder, vandringsleder och skidspår täcker hela länet. Från Branäsberget och Hovfjället kan du vintertid kasta dej ut i pisten. Den som vill åka skidor mitt på sommaren kan besöka skidtunneln i Torsby. Från Värmlands högsta berg Granberget (700,5 m ö h) har man fantastisk utsikt över landskapet. En fors finns kvar i Klarälven, Strängsforsen, men inga organiserade aktiviteter bedrivs här längre. Utöver helt ”vanliga” campingplatser och upplevelser har Värmland skatter som Vildmarksbyn Eden, Naturbyn eller en oförglömlig timmerflottfärd på Klarälven.
Ursprunget till Värmlandsvisans melodi är oklart, texten skrevs 1822 av Anders Fryxell. Den varianten som är mest känd idag och som användes här ovan är dock en bearbetning på texten som Fredrik August Dahlgren gjorde 1846. Sången är inte bara populär i Värmland utan ingår idag i den svenska visskatten.
Informationen är hämtad från: Länsstyrelsen Värmland, Region Värmland, SCB Statistiska centralbyrå, SKR Sveriges Kommuner och Regioner, Tidsresan Karlstad, Wikipedia